Isnäs Byaråd: Krönika om Päijät Steels flytande varv

BAKGRUNDSMATERIAL - TAUSTAA | PRESSKLIPP - LEHTILEIKKEITÄ | KRÖNIKA - KRONIKKA |

Reply

Rubrik - Otsikko

Ditt namn - Nimesi

Email

Text - Teksti > > Vi var rädda för att Pernå kommun inte skulle hinna besvära sig mot Miljöcentralens beslut. Också kommundirektör Sjödahls uttalande i Loviisan Sanomat 16.7 ("Tutkimme tarkoin mitkä ovat luvan ehdot ja otamme sitten kantaa") lät lite oroväckande. Skulle kommunen överhuvudtaget ha tid att sätta sig i beslutet före besvärstidens utgång 9.8.? > > Idag fick vi veta, att kommunens byggnads- och miljönämnd tänker lämna in ett besvär. Miljösekreterare Lyytikäinen berättar, att nämnden tar fasta på följande: > <ul> > <li> bullret från varvet nära bostadsområdet; > <li> brister i de villkor för verksamheten, som anges i Miljöcentralens beslut. Eftersom varvet saknar tak uppstår frågan: på vilket sätt ska man hindra att miljöfarliga ämnen spolas ut i i havet med regnvattnet? Hur uppsamlas regnvattnet? Det är också oklart hur varvets botten rengörs före sänkning under ytan varje gång ett fartyg ska tas upp till behandling; > > <li> Vidare undrar nämnden varför tillstånd getts får att använda oljedrivna, i st f eldrivna, aggregat; > > <li> Nämnden efterlyser en bedömning av varvets helhetsverkan på Natura-området, med hänvisning till Natura-föreskrifterna och paragraf 65 i naturvårdslagen; > > <li> Slutligen yrkar nämnden på förbud mot att påbörja arbetena på varvet innan tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. > </ul> > > * * * > > Byggnads- och miljönämndens besvär är en god nyhet för isnäsborna. Byarådet, Isnäs Seaside och ett okänt antal andra personer, företag och föreningar ämnar ju också besvära sig över Miljöcentralens beslut. Då är det gott att veta, att kommunens byggnads- och miljönämnd står på samma sida som vi. Återstår att se vad kommunen styrelse kan åstadkomma för att avvärja det hot mot boendemiljön och den omgivande naturen, som Päijät Steels flytdocka utgör. > > * * * > > > > Såhär lyder naturvårdslagens ovannämnda § 65: > <code> > "Om ett projekt eller en plan antingen i sig > eller i samverkan med andra projekt eller > planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet > föreslagit för Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i > nätverket Natura 2000, skall den som genomför > projektet eller gör upp planen på behörigt sätt > bedöma dessa konsekvenser. Detsamma gäller > ett sådant projekt eller en sådan plan utanför > området som sannolikt har betydande > skadliga verkningar som når området. Den > ovan avsedda bedömningen av verkningarna > kan också utföras som en del av det bedömningsförfarande som avses i 2 kap. > lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning." > </code> > > > Ovanstående paragraf lades till naturvårdslagen år 2003. Den har sin bakgrund i I EU-kommissionens <a href=http://europa.eu.int/comm/environment/nature/nature_conservation/eu_nature_legislation/specific_articles/art6/pdf/art6_sv.pdf>riktlinjer</a> > till medlemsstaterna för hur Natura 2000-områden bör förvaltas. Viktigt i sammanhanget är givetvis hur man tolkar orden sannolikt och betydligt. > > I vårt fall anser Miljöcentralen, att Päijät Steels verksamhet sannolikt inte kommer att betydligt påverka Natura-området. Mot bakgrunden av vad vi hittills sett och hört blir vår tolkning en annan. Vi tror alltså, att Päijät Steels verksamhet sannolikt kommer att betydligt påverka Natura-området i negativ riktning. > > På vilken grund gör Miljöcentralen sin tolkning? Å andra sidan: Vad har vi, dvs isnäsborna samt kommunens byggnads- och miljönämnd för skäl för vår tolkning? > > > I Natura-riktlinjerna har man förutsett, att tolkningarna i många fall kommer att vara motstridiga. I riktlinjerna understryks, i klara ordalag, att myndigheterna bör företa miljökonsekvensbedömningar så att orden "sannolik" och "betdydande" kan ges en möjligast klar innebörd. För varje Natura-område finns tabeller över tillåtna värden. Bedömning innebär, att man gör en bedömning av hur ett visst projekt (exvis. Päijät Steels verksamhet) förväntas påverka varje enskilt värde. > > > > I EU-kommissiones riktlinjer läser vi bl a: > "I enlighet med försiktighetsprincipen kan man [...] inte underlåta att göra en bedömning med > motiveringen att det inte är säkert att de betydande konsekvenserna kommer att inträffa." > > > > Vi anser, att Miljöcentralen har tagit för lätt på > denna sak. Man har gett varvet miljötillstånd utan att företa den miljökonsekvensbedömning som förutsätts i naturvårdslagen och i föreskrifterna om Natrura 2000-områden. > > > > Nu är man emellertid noga med att från Miljöcentralens sida begränsa sitt eget ansvar till tillstånd för varvsverksamheten. Miljöcentralen har ju inte gett tillstånd till muddring i hamnen och farleden; från Miljöcentralens sida vill man överhuvudtahget i det här skedet inte alls uttala sig om muddringsfrågan. > > > Men muddringen och varvsverksamheten hänger självklart ihop med varandra. I en miljökonsekvensbedömning måste man utan tvivel beakta såväl följderna av muddring som av själva verksamheten på varvet. Nu är frågan: har Miljöcentralen beaktat konsekvenserna av muddringen? Anser Miljöcentralen, att muddringen sannolikt inte kommer att betydligt inverka på Natura-området? > > > Vilken myndighet har ansvar för att den helhetsbedömning, som också byggnads- och miljönämnden efterlyser, kommer att utföras? Kan Miljöcentralen avsäga sig sitt ansvar på den punkten? Ska helhetsbedömningen göras av Västra Finlands miljötillståndsverk, dvs den mydighet som behandlar och besluter om muddringstillståndet? > > > Kungörelsen om Päijät Steels ansökan om muddringstillstånd väntas nästa vecka, samtidigt som besvärstiden för miljötillståndet löper ut. Då inleds en ny fas i isnäsbornas kamp mot flytdockan. > > > > * * * > Nu har f.ö. en båt tagits upp på flytdockan. Fartyget ifråga lär vara en gammal fisketrålare och komma från Kotka. Det är det första fartyget som tas upp på dockan efter de två segelskutorna som inspekterades på flytdockan i maj.

Bifoga fil - Liitetiedosto

Startsidan Isnäs-blog Historie-Forum Ångmaskin Byarådet

webbdesign: Mikael Böök, webbplatsen senast ändrad 5.6.2007

Rubrik - Otsikko
Ditt namn - Nimesi
Email
Text - Teksti	> <p> > Vi var rädda för att Pernå kommun inte skulle hinna besvära sig mot Miljöcentralens beslut. Också kommundirektör Sjödahls uttalande i Loviisan Sanomat 16.7 ("Tutkimme tarkoin mitkä ovat luvan ehdot ja otamme sitten kantaa") lät lite oroväckande. Skulle kommunen överhuvudtaget ha tid att sätta sig i beslutet före besvärstidens utgång 9.8.? > <p> > Idag fick vi veta, att kommunens byggnads- och miljönämnd tänker lämna in ett besvär. Miljösekreterare Lyytikäinen berättar, att nämnden tar fasta på följande: > <ul> > <li> bullret från varvet nära bostadsområdet; > <li> brister i de villkor för verksamheten, som anges i Miljöcentralens beslut. Eftersom varvet saknar tak uppstår frågan: på vilket sätt ska man hindra att miljöfarliga ämnen spolas ut i i havet med regnvattnet? Hur uppsamlas regnvattnet? Det är också oklart hur varvets botten rengörs före sänkning under ytan varje gång ett fartyg ska tas upp till behandling; > > <li> Vidare undrar nämnden varför tillstånd getts får att använda oljedrivna, i st f eldrivna, aggregat; > > <li> Nämnden efterlyser en bedömning av varvets helhetsverkan på Natura-området, med hänvisning till Natura-föreskrifterna och paragraf 65 i naturvårdslagen; > > <li> Slutligen yrkar nämnden på förbud mot att påbörja arbetena på varvet innan tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. > </ul> > > <p align=center> * * * </p> > > Byggnads- och miljönämndens besvär är en god nyhet för isnäsborna. Byarådet, Isnäs Seaside och ett okänt antal andra personer, företag och föreningar ämnar ju också besvära sig över Miljöcentralens beslut. Då är det gott att veta, att kommunens byggnads- och miljönämnd står på samma sida som vi. Återstår att se vad kommunen styrelse kan åstadkomma för att avvärja det hot mot boendemiljön och den omgivande naturen, som Päijät Steels flytdocka utgör. > > <p align=center> * * * </p> > > > > Såhär lyder naturvårdslagens ovannämnda § 65: <p> > <code> > "Om ett projekt eller en plan antingen i sig > eller i samverkan med andra projekt eller > planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet > föreslagit för Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i > nätverket Natura 2000, skall den som genomför > projektet eller gör upp planen på behörigt sätt > bedöma dessa konsekvenser. Detsamma gäller > ett sådant projekt eller en sådan plan utanför > området som sannolikt har betydande > skadliga verkningar som når området. Den > ovan avsedda bedömningen av verkningarna > kan också utföras som en del av det bedömningsförfarande som avses i 2 kap. > lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning." > </code> > <p> > > Ovanstående paragraf lades till naturvårdslagen år 2003. Den har sin bakgrund i I EU-kommissionens <a href=http://europa.eu.int/comm/environment/nature/nature_conservation/eu_nature_legislation/specific_articles/art6/pdf/art6_sv.pdf>riktlinjer</a> > till medlemsstaterna för hur Natura 2000-områden bör förvaltas. Viktigt i sammanhanget är givetvis hur man tolkar orden <i>sannolikt</i> och <i>betydligt</i>. > <p> > I vårt fall anser Miljöcentralen, att Päijät Steels verksamhet sannolikt inte kommer att betydligt påverka Natura-området. Mot bakgrunden av vad vi hittills sett och hört blir vår tolkning en annan. Vi tror alltså, att Päijät Steels verksamhet sannolikt kommer att betydligt påverka Natura-området i negativ riktning. > <p> > På vilken grund gör Miljöcentralen sin tolkning? Å andra sidan: Vad har vi, dvs isnäsborna samt kommunens byggnads- och miljönämnd för skäl för vår tolkning? > <p> > > I Natura-riktlinjerna har man förutsett, att tolkningarna i många fall kommer att vara motstridiga. I riktlinjerna understryks, i klara ordalag, att myndigheterna bör företa miljökonsekvensbedömningar så att orden "sannolik" och "betdydande" kan ges en möjligast klar innebörd. För varje Natura-område finns tabeller över tillåtna värden. Bedömning innebär, att man gör en bedömning av hur ett visst projekt (exvis. Päijät Steels verksamhet) förväntas påverka varje enskilt värde. > > <p> > > I EU-kommissiones riktlinjer läser vi bl a: > "<i>I enlighet med försiktighetsprincipen kan man [...] inte underlåta att göra en bedömning med > motiveringen att det inte är säkert att de betydande konsekvenserna kommer att inträffa."</i> > > <p> > > Vi anser, att Miljöcentralen har tagit för lätt på > denna sak. Man har gett varvet miljötillstånd utan att företa den miljökonsekvensbedömning som förutsätts i naturvårdslagen och i föreskrifterna om Natrura 2000-områden. > > <p> > > Nu är man emellertid noga med att från Miljöcentralens sida begränsa sitt eget ansvar till <i>tillstånd för varvsverksamheten</i>. Miljöcentralen har ju inte gett tillstånd till muddring i hamnen och farleden; från Miljöcentralens sida vill man överhuvudtahget i det här skedet inte alls uttala sig om muddringsfrågan. > > <p> > Men muddringen och varvsverksamheten hänger självklart ihop med varandra. I en miljökonsekvensbedömning måste man utan tvivel beakta såväl följderna av muddring som av själva verksamheten på varvet. Nu är frågan: har Miljöcentralen beaktat konsekvenserna av muddringen? Anser Miljöcentralen, att muddringen <i>sannolikt</i> inte kommer att <i>betydligt</i> inverka på Natura-området? > > <p> > Vilken myndighet har ansvar för att den helhetsbedömning, som också byggnads- och miljönämnden efterlyser, kommer att utföras? Kan Miljöcentralen avsäga sig sitt ansvar på den punkten? Ska helhetsbedömningen göras av <b>Västra Finlands miljötillståndsverk</b>, dvs den mydighet som behandlar och besluter om muddringstillståndet? > > <p> > Kungörelsen om Päijät Steels ansökan om muddringstillstånd väntas nästa vecka, samtidigt som besvärstiden för miljötillståndet löper ut. Då inleds en ny fas i isnäsbornas kamp mot flytdockan. > > > > <p align=center> * * * </p> > Nu har f.ö. en båt tagits upp på flytdockan. Fartyget ifråga lär vara en gammal fisketrålare och komma från Kotka. Det är det första fartyget som tas upp på dockan efter de två segelskutorna som inspekterades på flytdockan i maj.
Bifoga fil - Liitetiedosto